Hur fungerar en KALP (Kvar Att Leva På) kalkyl?

Ansöka om lån och invänta bankens besked om lånelöfte kan vara en riktig nagelbitare. Att få inblick i processen och skaffa sig ett hum om de egna förutsättningarna är därför ett klokt drag. I det följande tar vi upp en av bankernas grundläggande kalkyler när de gör sina beräkningar – nämligen KALP (Kvar Att Leva På).

Vad är KALP – Kvar Att Leva På? 

Kort sagt beror dina möjligheter att få ett lån beviljat på din återbetalningsförmåga. För att komma underfund med om en låntagare får låna utifrån specifika lånevillkor utgår banken från en så kallad KALP-kalkyl, även kallad kvar-att-leva-på-kalkyl. Det är en ekonomisk kalkyl som enkelt uttryckt visar hur mycket ett hushåll har kvar att leva på varje månad efter att dess totala kostnader blivit betalda. Kvar att leva på ska räcka till andra utgifter samt ett sparande. KALP-kalkylen indikerar lånesumma samt huruvida låntagaren/låntagarna är i stånd att betala tillbaka lånet. Den är även till låntagarens gagn för att denne inte ska överbelåna sig. 

Totala kostnader innefattar bland annat boendekostnad, ränta, amortering, mat, kläder och försäkringar. Banken räknar med att det ska vara möjligt att klara av en högre bolåneränta än den aktuella och tar med det i sin kalkyl. Höjden för KALP varierar från bank till bank. Oavsett om det är ett bolån eller privatlån (ofta kallat blancolån) som det ansöks om, rekommenderas därför att höra sig för med flera långivare. KALP-kalkylen baseras och beräknas på hushållets inkomst före skatt (brutto).

Vad som ingår i en KALP-kalkyl  

KALP påvisar alltså hur mycket ni i hushållet månadsvis har kvar att leva på när allt är betalt. Alla inkomster och fasta kostnader ingår i KALP-kalkylen. Även skuldkvot tas i beaktande, vilken ger en bild över hushållets skulder i förhållande till inkomst. Totala inkomster är exempelvis: 

• Lön, studiemedel och pension. 
• Bidrag (till exempel barnbidrag eller sjukersättning). 
• Aktieutdelningar och liknande.

Kostnader inkluderar: 

• Boendekostnad – BRF-avgift, hyra, amortering och ränta på eventuella lån hushållet redan har. 
• Amortering och ränta för lånet som ansöks om. 
• Driftkostnader – El, vatten, värme, etcetera. 
• Transportkostnader 
• Levnadskostnader för samtliga i hushållet – Mat, kläder, försäkringar, bredband, med mera.

KALP-kalkylen inkluderar som framlagt både ränta för det ansökta lånet (för vilket banken gör en KALP) och levnadskostnader. Räntan baseras på en kalkylränta som tar höjd för om räntorna skulle stiga. Vanligtvis ligger den på 6 till 8 procent. Det för att säkerställa att det fortfarande skulle vara möjligt för hushållet att betala av lånet även när eventuella räntehöjningar i förlängningen påverkar kvar att leva på-beloppet.  

Levnadskostnaderna baseras på schablonvärden som Konsumentverket tagit fram. Med deras benämning är det en “kostnadsberäkning för [en] rimlig levnadsnivå”. Den individuella beräkningen grundar sig på hur många vuxna och barn som finns i hushållet. 

Så går en KALP (Kvar Att Leva På) kalkyl till 

Banken räknar fram KALP-värdet hos den eller de som ansöker om ett lån genom att dra av alla fasta kostnader från totala inkomster. Det ger en klar överblick kring hur mycket som blir kvar att leva på varje månad.  

KALP kan alltså förkortas på följande vis: 

KALP (Kvar Att Leva På) = Inkomster – utgifter (alternativt inkomster – levnadskostnader) 

Att skaffa sig en uppfattning och bättre kännedom om den egna KALP-kalkylen är en god idé. Även om banken beviljar ett lån är det viktigt att förstå hur det påverkar vad hushållet har kvar att leva på från månad till månad.

Med en total inkomst på 55 000 kronor (hushållet) skulle en KALP-kalkyl som banken tar fram kunna se ut som nedan. Observera att det endast rör sig om ett förenklat exempel. 

Hushållets inkomst före skatt: 55 000 kronor 

Skatt: -16 300 kronor 

Amortering: -2 000 kronor 

Ränta (kalkylränta): -5 900 kronor 

Driftkostnader: -3 000 kronor 

Levnadskostnader (enligt Konsumentverkets schablon): -12 000 kronor 

Kvar att leva på (KALP) efter fasta utgifter och levnadskostnader : 15 800 kronor  

Hur används en KALP-kalkyl? 

Som tidigare diskuterat är KALP en kalkyl som i grunden hjälper banken att bedöma återbetalningsförmåga när/om ett lån beviljas. Framför allt är det alltså bankens verktyg. Grundregeln är att ett högre KALP-värde ökar chansen att få ett lån beviljat. Hur högt KALP-värde olika banker kräver varierar och det kan vara lön för mödan att försöka hos en annan bank om en skulle ge nekande respons.  

När kvar att leva på-beloppet stiger mer än lönen kommer KALP-kalkylen att påverkas – och därmed dina eller era möjligheter att låna. Rättare sagt kommer låneutrymmet att minska. KALP-värdet har med andra ord stor inverkan på en bolånekalkyl och är direkt avgörande för hur stort lån banken beviljar. 

Ponera en person som tjänar 30 000 kronor i månaden och ett år har beviljats ett lån på 2 miljoner kronor. Stiger både kalkylräntan och kvar att leva på-beloppet från ett år till ett annat med 1 procent respektive 15 procent kan lånelöftet minska med en halv miljon, enligt Bostadsskolan. Även andra faktorer som ökade driftkostnader spelar då in. Skulle däremot inkomsten öka kan det vara möjligt att låna något mer.

Genom att applicera KALP-kalkylen i en sådan beräkning är det i direkta termer möjligt att se vilken inverkan KALP har på lånelöftet. På så vis illustreras även hur kvar att leva på-beloppet spelar in i hur mycket som är möjligt att låna när en bolånekalkyl görs. KALP-kalkylen används och fungerar således som en slags vägvisare när det kommer till exempelvis bolån.

Lägg grundprincipen att högre KALP är lika med större chans att banken beviljar lånet på minnet. Ju mer ni har kvar att leva på i månaden, desto närmare är ni drömbostaden.