Guide: Vad är en fond och hur funkar en fond? 2020

Fonder är ett av de mest populära sätten att investera sina pengar i. Trots det finns det många som inte vet vad en fond är. Dessa går miste om en stor potentiell avkastning. I denna artikel gå vi igenom vad en fond är och massa saker runt omkring. 

Detta är en väldigt stor guide så förhoppningsvis kommer du hitta allt du behöver veta för att starta upp ditt fondsparande.

”Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Savr och Avanza Bank”.*

Vad är en fond?

En fond består av flera olika underliggande värdepapper, exempelvis aktier och räntebärande värdepapper. En fond brukar bestå av ganska många olika innehav för att sprida ut risken. 

Fondens uppgift är att placera i värdepapper. Exakt vilken typ av värdepapper den investerar i framgår i fondbestämmelserna. Det vanligaste är att man investerar i räntebärande värdepapper eller aktier. Investerar fonden i aktier så investerar den alltså i företag. 

När värdepapperna stiger i värde så ökar fonden också i värde. När du köper in dig i en fond får du andelar i fonden. Om fonden ökar i värde ökar alltså också värdet på dina andelar. Det är så du kan tjäna pengar på en fond. 

Fonden drivs och kontrolleras av en fondförvaltare. Beroende på hur stor fonden är så kan det finnas fler än en fondförvaltare. Bakom fondförvaltaren står det ett fondbolag och det är de som äger fonden och betalar fondförvaltarens lön. Fondförvaltaren har ofta analytiker på fondbolaget som han kan få hjälp utav innan investeringar.  
Beroende på om fonden är aktivt eller passivt förvaltade så har fondförvaltaren olika mycket att göra. En aktivt förvaltad fond innebär att fondförvaltaren sitter aktivt och handlar med fondens tillgångar. I en passivt förvaltad fond sker det ofta automatiskt då man valt att följa ett visst index. Köp och sälj sker då automatiskt för att fondens innehav hela tiden ha återspegla index. En indexfond är  en passivt förvaltad fond och vad en indexfond är kan du läsa här.

Hur fungerar en fond?

När du investerar i en fond så är det fondandelar du får. Indirekt kan man säga att när du investerar i en fond blir du också delägare i de värdepapper fonden investerat i. Äger fonden 12 olika aktier så blir du alltså indirekt delägare i 12 företag. Vad en fondandel kostar kan du se när du ska köpa en fond. Ju fler fondandelar du köper desto större del av fonden äger du, ganska simpelt va?

Den som vill köpa en fond får nästan alltid göra det. Det behöver inte finnas en fysisk säljare som vid aktier där köpare och säljare ska komma överens om priset. När du köper en fondandel så är det fondbolaget du köper av. När du vill köpa in dig i en fond så skapas nya fondandelar av fondbolaget. De allra flesta fonder fungerar som så men de finns även en liten del som fungerar på liknande sätt som aktier. Då behöver köpare och säljare komma överens om ett pris.

Hur stor risk har fonder?

Det går inte att säga specifikt hur stor risk fonder överlag har. Detta då det finns olika typer av fonder. Generellt brukar man dock kategorisera dem i låg risk, medelhög risk och hög risk. Vilken nivå på risk den får brukar bero på hur mycket kurssvängningar den har och om dalarna och topparna är långt ifrån varandra. 

Den mängd risk du tar hänger till stor del ihop med hur länge du har tänkt att spara och låta pengarna vara. Har du över 10 år i sparhorisont så är aktiefonder att föredra. Detta då aktier har historisk slagit räntor med rätt mycket över en längre tidsperiod. Det är dock väldigt viktigt att du känner dig bekväm med de pengar du investerar och din risknivå. Har du svårt att sova när fonden börjar gå ner så har du kanske för hög risk. Det handlar hela tiden om att väg risk mot chansen till avkastning så välj det du känner dig trygg med. 

Till låg risk hör räntefonder till. Det är fonder som investerar i räntebärande värdepapper. Räntornas värde går inte upp och ner på samma sätt som aktier så dess risk är lägre. Avkastningen har därför varit låg historiskt. Med räntefonder kommer du kunna sova gott om nätterna iallafall. 

Medelhög risk är blandfonder. De placerar i både aktier och räntor och blandar därför hög risk med låg risk. De är bra för du får ena benet i aktiemarknaden som är mer riskabel och andra benet i räntemarknaden som inte är lika riskabel. 

Aktiefonder är hög risk. Detta då de kan svänga mycket på kort tid. Se exempelvis när coronaviruset härjade, då dök aktiemarknaden. Aktier passar för de som vill placera på längre sikt då aktiemarknaden har överpresterat räntor på lång sikt.

Hur tjänar man pengar på fonder?

Det går helt klart att bli rik på fonder men hur blir man det? Att tjäna pengar på fonder innebär kort och gott att du säljer ditt innehav för mer än vad du köpte in det för. Som privatsparare innebär det att du säljer dina fondandelar för mer än du köpte de för. 

Fonden ökar i värde när det den har investerat i också ökar i värde. 

För att du ska kunna gå med vinst behöver värdeökningen på dina fondandelar vara större än förvaltningsavgiften och skatten. Sett över en längre period brukar det vara svårt att gå minus på fonder även om det kan ske.

Hur bestäms priset för en fond?

När du köper en fond så kan det ta några dagar innan den syns på kontot. Men hur bestäms priset för fonden?

Som du vet så ökar fonden i värde när dess värdepapper ökar i värde. Det pris som en fondandel kostar brukar kallas för NAV-kurs. Det pris som alltså visas hos aktörerna är NAV-kursen. NAV-kursen är hämtad från dagen innan. Detta betyder alltså att när du lägger din order så kommer priset (NAV-kursen) att hämtas från dagen efter. 

Det finns dock stopptider vid handel med fonder. Stopptiden brukar vara 13:00 och det innebär att om du lägger orderna innan dess så går den igenom samma dag. Då blir priset det som NAV-kursen är dagen efter ordern lagts. Lägger du ordern efter 13:00 så går den inte igenom förrän dagen efter. Då tar det ytterligare en dag innan priset fastställs.

Vad är en förvaltningsavgift?

I fondsparande finns det en del avgifter. Den allra vanligaste är förvaltningsavgift och tas ut av fondbolaget. Detta för att kunna driva, sköta det administrativa och sköta fonden. 

Fonder kan ha olika stora förvaltningsavgifter beroende på vilken inriktning de har. Är det bara en indexfond som följer ett index är förvaltningsavgiften under 0,5% vanligtvis. Om det är en aktivt förvaltad aktiefond så brukar de ligga lite över 1%. Fonder som placerar på mer ovanliga och exotisk marknader som exempelvis Vietnam har också högre förvaltningsavgift. 

Förvaltningsavgiften brukar tas ur ditt fondinnehav varje dag. Detta innebär att de tar 1/365 del av förvaltningsavgiften varje dag. 

Förvaltningsavgiften är en kostnad för dig som sparare. För varje krona som tas ut så förlorar du den extra avkastning som pengarna hade kunnat ge. Det innebär att de kan ha en påverkan på din slutliga avkastning. Det gäller dock att inte stirra sig blind på förvaltningsavgiften och alltid ta den lägsta. Detta då det finns flera fall där en fond med hög förvaltningsavgift också gör sig förtjänt av det.

Hur mycket kan man tjäna på fonder?

Man kan tjäna hur mycket som helst på fonder. Den maximala nedgången som är möjlig är -100% och då har du förlorat alla pengar. Då snackar vi en total systemkrasch av hela världens ekonomi förutsatt att du spridit ut risken. Däremot kan en fond stiga flera hundra procent och om det vill sig väl och du sparar länge, över 1000%. 

Nedsidan är alltså begränsad till -100% men uppsidan kan vara hur stor som helst. Det är charmen med aktier och fonder. 

Historiskt har börsen avkastat 8% per år i genomsnitt. Med återinvesterad utdelning så är den siffra ca 11-12% per år. Detta är historiska siffror och ingen vet hur framtiden kommer att se ut. 

Ifall du har en avkastning på 8% per år i 9 år kommer dina pengar att ha dubblas år 9. Det är väldigt bra för någonting som bara kan ta en eftermiddag att sätta upp. 

Beroende på hur stort kapital du har så kan du också leva på dina fonder. Ifall värdeökningen är större än dina kostnader så är det möjligt. Du behöver dock ha en rätt så stor marginal med tanke på att börsen kan backa vissa år.

Varför ska man spara i fonder?

Att spara i fonder är ett enkelt sätt att investera på. Du behöver inte sätta dig in i finans på samma sätt som om du skulle spara i aktier. Detta då fonder drivs av utbildade fondförvaltare som då sköter fondens investeringar. Enkelt sagt kan man säga att du tar rygg på dessa utbildade fondförvaltare. 

Att placera i fonder kräver inte heller att du lägger ned lika mycket tid. En fond består ju av flera olika innehav. Hade du analyserat och gått igenom dessa innehaven separat så hade det tagit väldigt mycket tid. Nu tar det kortare tid för du behöver egentligen bara förstå vad fonden är och vad den gör. Att förstå innehaven som fonden har är också bra men det behöver inte vara särskilt detaljerat om man inte vill. När du väl valt vilka fonder du vill investera i så kan du dessutom ofta sätta upp ett månadssparande. Då behöver du inte tänka på hur mycket du ska investera denna månaden utan då sker det automatiskt. 

Att investera i en fond innebär också att du sprider ut din risk. Du riskerar alltså inte att bara placera i ett värdepapper då fonder innehåller fler än ett värdepapper. Det sänker risken för ditt sparande då du inte “lagt alla ägg i samma korg”. Ifall ett företag går i konkurs så blir det ingen katastrof för ditt sparande då fonden har investerat i fler företag. 

Att placera själv i aktier går också utmärkt. Då kan en fond som investerar i en marknad du inte kommer åt vara perfekt. Många som håller på med aktier använder sig av asienfonder för att få exponering mot Asien. Vill du få exponering mot Asien så är detta en av mina personliga favoriter Swedbank Robur Asienfond.

Är fonder bättre än aktier?

Är fonder bättre än aktier är väldigt svårt att svara på. Detta då det beror mest på hur du är som individ och hur insatt du är i värdepapper. Det som också gör det svårt att svara på är att man rent teoretiskt kan köpa samma innehav som en fond har. Du kan alltså kopiera deras innehav och köpa de separat. 

Att äga aktier i ett bolag ger dig också möjlighet att delta på deras bolagsstämma. Där tas viktiga beslut som påverkar företaget. Har du placerat i en fond så är det fondbolaget som står som ägare på aktieinnehavet. Då är det dem som får åka på bolagsstämman. De flesta bryr sig dock inte om att gå på bolagsstämman så det borde inte vara den avgörande faktorn för dig. 

Aktier är bättre om du själv vill lägga ned mycket tid på att analysera bolag. Vill du inte göra det så är fonder mycket bättre. Då tar du bara rygg på en fondförvaltare. 

Tror du att du kan få högre avkastning om du själv väljer exakt vilka bolag du ska investera i så är aktier ett självklart val. Vill du däremot inte sätta dig in i hur man analyserar bolag, då borde du välja fonder. Många har aktier som intresse och gör det mer än gärna på deras fritid. Den stora majoriteten vill dock inte lägga ned så mycket tid så för dem passar fonder bättre. 

Det ena utesluter inte det andra så du kan ha både fonder och aktier ifall du vill. Att ha den största delen i fonder och sedan krydda med en liten del i aktier är något som passar för många.

Vart kan man spara i fonder?

Spara i fonder kan du göra nästan hos vilken bank eller mäklare i Sverige. De största bankerna som exempelvis Swedbank och Nordea ger möjlighet till sina kunder att placera i fonder. Det finns också banker och mäklare som är mer specificerade mot aktier och fonder. Dessa är Avanza, Nordnet och Savr. Det är också de jag rekommenderar för aktie och fondsparande. Att skapa ett konto hos de tre aktörerna är gratis och tar bara några minuter. 

De 3 aktörerna har snarlika fondutbud och ur den synpunkten kan du välja vilken som helst av dem. Som du redan vet så är förvaltningsavgiften viktig i det långa loppet. Savr tar en mindre del av den förvaltningsavgift som du får betala för att placera i en fond och ger dig till dig som är kund. De tar bara en plattforms avgift på 0,09%. Detta innebär att samma fond hos Savr kan vara 30-50% billigare än på andra ställen. 

Att ha sitt fondsparande hos Savr är därför att rekommendera då förvaltningsavgiften kan ha stor påverkan på slutresultatet. Savr har däremot inte möjlighet att tillhandahålla aktiesparande så om du vill syssla med det också så är Avanza eller Nordnet att rekommendera. Du kan också dela upp ditt sparande, fonder hos Savr och aktier hos Avanza eller Nordnet.

Hur sparar man i fonder?

Att spara i fonder är väldigt enkelt nu för tiden. Förr var du tvungen att gå till ett bankkontor och där investera i fonder. Nu kan man från många av bankernas appar sköta sina investeringar. 

Det du behöver ha för att kunna placera i fonder är ett konto. I Sverige finns det tre olika konton Investeringssparkonto (ISK), Kapitalförsäkring (KF) och Aktie och fonddepå konto (AF). Det är viktigt att du vet vad de olika kontona är och hur de funkar då skatten är olika.

Investeringssparkonto

ISK är ett väldigt enkelt och smidigt sätt att spara på. Man behöver inte deklarera dina affärer till Skatteverket då banken sköter det. Skatten dras också automatiskt vid din deklaration. 

Skatten på ISK är en schablonskatt. Den dras alltså på hela ditt kapital oavsett om du går med vinst eller förlust. Skatten är dock för tillfället väldigt låg och är kring 0,5% av ditt kapital nu. 

Det finns inte heller någon specifik skatt på aktieutdelningar. Vid aktieutdelningar från utländska bolag dras dock en källskatt på 15%. Den får du tillbaka om du tar upp den i deklarationen. 

Ifall du äger aktier på kontot så kommer du stå som ägare. Eftersom du står som ägare så kan du gå på bolagsstämmor.

Kapitalförsäkring

Påminner mycket om ISK. Den har samma schablonskatt och man behöver inte deklarera sina affärer till Skatteverket. Sparar man till barn brukar man välja denna. 

Istället för att du själv ska behöva sitta och deklarera in källskatten i efterhand så gör banken det. Se dock till att dubbelkolla. 

Till skillnad från ISK så är det inte du som står som ägare när du köper aktier. Det är fonden som står som ägare och därför kan du inte gå på bolagsstämmor.

I ett KF kan du skriva in en förmånstagare. Detta gör att du kan spara till en särskild person. Sparar du till ett barn och skriver dit den som förmånstagare tillfaller pengarna dem ifall du skulle dö eller något annat sker. Vid ISK har du inte samma möjlighet att styra vem som får pengarna ifall du skulle gå bort.

Aktie och fonddepå konto

Den passar för dig som vill kunna kvitta dina förluster mot vinster. I ett AF konto skattar du 30% på vinsten. Gör du förluster i ett av värdepapper kan du kvitta den mot motsvarande belopp i vinst. Du behöver alltså bara skatta om du går med vinst. 

Att skatta 30% på vinsten brukar dock innebära att du får skatta mycket mer än om du hade haft en ISK eller KF. 

Du behöver också själv sitta och deklarera dina affärer vilket kan vara jobbigt. 

Precis som i ett ISK konto så är det du som står som ägare på värdepappret.

Vilket konto är bäst?

Vilket konto du ska ha dina fonder på kan skilja sig beroende på vad din förväntning och mål är med sparandet. Det vanligaste är dock att man sparar i en ISK eller KF. Detta av den anledningen att det i de flesta fall betyder att du behöver skatta mindre. Att slippa deklarera sina affärer är också väldigt uppskattat. 

Ska du bara ha fonder på ditt konto så kan du välja både KF och ISK. ISK är väl lite mer populärt om du bara ska spara till dig själv. Vill du däremot ha utländska aktier så är KF bättre då du slipper deklarera för att få tillbaka skatten. Detsamma gäller också om du ska spara till någon annan, då är KF bäst. 

AF konto är sällan bäst men om du vill kvitta förluster mot vinster så är det att föredra.

Hur man köper och säljer fonder

Idag är det väldigt simpelt att handla med fonder. Förr i tiden var man tvungen att gå till ett bankkontor men nu kan man sköta allt digitalt. 

När du har valt vilken fond du vill köpa så trycker du på köp. Där kan du antingen välja hur många fondandelar du vill köpa eller den summa som du vill investera. Väljer du en summa så räknas det automatiskt om till motsvarande del i fondandelar när köpet gått igenom. Du kan alltså köpa exempelvis 11,4 fondandelar eftersom det behöver inte vara ett jämnt antal. Detta är möjligt eftersom det är fondbolaget själva som ger ut fondandelarna, du köper alltså inte direkt från en annan person. Från den dag du lägger ordern så brukar det ta ca 4 affärsdagar innan de syns på ditt konto. 

Hur lång tid tar det att sälja fonder? Vanligtvis brukar det ta ungefär 3 bankdagar men det kan ta längre hos vissa fondbolag. När du säljer en fond så gör du ungefär samma som när du köper. Du letar upp den fond du vill sälja och trycker på sälj. Där kan du antingen välja hur många fondandelar du vill sälja eller hur mycket pengar som du vill ta ut ur fonden. Precis som vid köp så räknas det om till fondandelar ifall du bara skriver in en summa.

Hur fungerar det vid köp och sälj av utländska fonder?

Handel med fonder i utländsk valuta skiljer sig lite från svenska fonder. Framförallt blir den extra kostnad då banken eller mäklaren behöver växla dina pengar till den utländska valutan. Detta tar de en avgift för. Storleken på avgiften avgiften skiljer sig en del beroende på vilken aktör du handlar hos. Savr tar en växlingsavgift på 0,5% exempelvis. 

Att äga utländska fonder är bra för att sprida risken. Genom att äga fonder i en annan valuta än den svenska så sprider du risken. Den svenska kronan har dessutom tappat i värde under ett tag nu så då har du rentav kunnat tjäna pengar på att ha en annan valuta.

Har fonder utdelningar?

2012 gjordes en lagändring som innebar att av skatteskäl så var det inte längre lämpligt att ha utdelning för fonder. Fram tills dess var det dock vanligt med utdelningar även för fonder då man ville slippa dubbelbeskattning. Om inte fonder hade utdelningar för så blev både investeraren och fondbolaget beskattade. 

Sedan lagändringen så ger de flesta fonder inte ut någon utdelning. Detta innebär inte att fondbolaget bara tar pengarna utan de återinvesteras. Återinvestera är väldigt viktigt för avkastningen på lång sikt. Fonden återinvesterar utdelningen de får från sina innehav till nya värdepapper. Detta ökar värdet på fonden då värdepapperna blir fler eller större och det innebär att du som investerare också tjänar på det. 

Eftersom fonden återinvesterar så blir det ytterligare en sak som du som investerare inte behöver tänka på.

Bästa fonderna 2020

Att säga vilka fonder som kommer gå bäst i år är såklart helt omöjligt. Därför listar jag några fonder med lite olika inriktningar. De fonder som jag tror kommer gå bäst under 2020 alltså. 

Svenska småbolag: 

SEB Sverigefond Småbolag

Asienfond:

Swedbank Robur Asienfond

Indexfond:

SEB Sverige Indexfond

Blandfond:

Swedbank KPA Etisk Blandfond 2

Globalfond:

Spiltan Globalfond Investmentbolag

Räntefond:

SEB Korträntefond C USD – Lux

Teknikfond:

TIN Ny Teknik A

Vilka olika typer av fonder finns det?

Det finns flera olika typer av fonder med olika inriktningar. Det finns flera saker som kan göra att fonder skiljer sig åt som exempelvis vilken typ av värdepapper de investerar. 

Att placera i olika typer av fonder kan vara bra för att sprida ut risken.

Vill du lära dig mer om varje typ av fond så är det bara att klicka på rubriken för den typ du vill lära dig mer om.

Aktiefond

En aktiefond är en fond som investerar i aktier. Denna typ av fond ses som hög risk men också hög potentiell avkastning om det vill sig väl. 

Inom aktiefonder finns det också indexfonder. Det är fonder som följer ett visst index. Index består av aktier och därför äger fonden aktier. Detta gör att den alltså är en aktiefond.

Räntefond

Räntefonder investerar i räntebärande värdepapper. Det finns både fonder som investerar i korta räntor och långa räntor. Korta räntor innebär att löptiden är kort på räntepapprena, ofta under 2 år. Långa räntor är då alltså räntepapper som har en löptid som är längre än 2 år. Räntor brukar ses som låg risk och därför också låg potentiell avkastning.

Fond-i-Fond

Precis som det låter så är det en fond som investerar i andra fonder. Eftersom fonden du investerar i tar ut en förvaltningsavgift och de fonder som din fond investerar i också gör det blir det dubbel förvaltningsavgift. Detta eftersom du som investerare får betala både din fonds och dess innehav avgifter. Du får däremot en riktigt stor exponering eftersom du indirekt investerar i många olika fonder.

Hedgefond

Det är inte särskilt vanligt att investera i en hedgefond. En hedgefond har som mål att inte förlora pengar oavsett om marknaden går ner eller upp. Även om marknaden går ner så finns det sätt att tjäna pengar på och det är dessa hedgefonder använder sig av. 

Förvaltningsavgiften i en hedgefond är  relativt hög och det finns också ofta andra avgifter som exempelvis prestationsbaserade avgifter. 

Blandfond

En blandfond är en fond som placerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Den investerar alltså både i aktiemarknaden som ses som mer riskabel och räntemarknaden som har lägre risk. Detta gör att den brukar anses ha medelhög risk. 

Aktivt och passivt förvaltade fonder

En aktiv förvaltad fond är en fond där fondförvaltaren aktivt sitter och handlar. Han har möten med olika bolag och jobbar helt enkelt aktivt med fonden.  

En passivt förvaltad fond är en fond där fondförvaltaren inte sitter och jobbar med fonden på daglig basis. Det stora arbetet gör man innan man startar upp fonden. Vanligtvis är en passivt förvaltad fond en indexfond. Det följer alltså ett index och kopierar dess innehav. Innan fonden startar så sätter de upp så att de automatiskt kan köpa och sälja för att hela tiden återspegla index. 

Vilken som är bäst är svårt att svara på. Med en aktivt förvaltad fond får du en person som på daglig basis sitter och letar efter intressanta investeringar. Detta får du betala för i form av en högre förvaltningsavgift. En passivt förvaltad fond passar bra för dig som vill följa index. Genom att följa index garanterar du att du kommer ta del av genomsnitts avkastningen. Detta då index är ett genomsnitt, vissa företag går bättre och vissa går sämre men avkastningen i indexet blir ett genomsnitt. För detta får du betala en mindre del i förvaltningsavgift. Det simpla svaret är väl att det är bra och blanda dessa två. På det viset kan du sprida ut din exponering och risk.

Vanliga frågor och svar

I samband med fondsparande brukar det dyka upp flera frågor och de vanligaste tänkte jag besvara här.

Hur många fonder ska man ha?

Hur många fonder du ska ha och spara i är svårt att säga då det handlar om hur mycket du vill sprida ut risken. Har du många fonder så sprider du ut risken väldigt mycket. Du behöver däremot inte ha lika många fonder som en som har aktier. Detta eftersom fonden redan har flera olika aktier i sin portfölj (ifall det är en aktiefond). En bra fondportfölj skulle kunna ha 5-6 olika fonder som är utspridda på några olika branscher och länder.

När ska man köpa fonder?

Också väldigt svårt att svara på då det är svårt att lyckas timea marknaden. Det bästa är nog att sätta upp ett månadssparande så att du köper på toppar men också bottnar.

När ska man sälja fonder?

Tycker du att fonderna har gått upp mer än vad som är rimligt så kan det vara dags att avyttra lite av fondinnehavet. Det kan dock ofta vara svårt att veta vad som är rimligt eller inte rimligt och därför kan det också vara bra att sitta still i båten. Annars är ju en bra ide att börja sälja lite smått en tid innan du behöver pengarna till andra saker. Ska du ha pengarna inom något år så borde de inte vara placerade där de riskerar att förlora i värde. Precis som vid köp kan det då vara en bra ide att sälja av lite hela tiden för att inte riskera att sälja på bottnen.

Är det något som saknas så tveka inte på att skriva en kommentar så ska jag besvara den!

Oliver

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd.